Lycklig mamma!

Igår skulle min lillebror ha kommit hit,han ringde vid 15 tiden o sa att han skulle bli lite försenad.
Klockan gick och han kom aldrig..Så när två timmar hade gått  förstod jag att något inte stämde,så vi ringde till hans mobil som var avstängd. Vi ringde hem till föräldrarna,ingen svarade där heller,så vi ringde till pappas mobil och sa att Victor inte hade kommit än! Han sa direkt att han skulle ringa sjukhuset!Oron steg i mig!Fattade inte vad som hänt! Så ringde jag upp pappa,det var upptaget,så jag ringde efter en liten stund,pappa svarade o berättade att Victor hade kommit till sjukhuset, han var med i en bilolycka och hade åkt ambulans till akuten. Han skulle röntgas o innan det kunde läkaren inte säga något om hur han mådde.Så den eviga väntan kom! Minuterna då man inte vet vad man ska göra, då 1000 tankar flyger genom ens huvud, man tänker på personen,alla minnen man har tillsammans,hur det skulle bli,hur man ska klara sig utan personen??Jag ringde till sjukhuset två gånger,första gången kom jag inte fram. Andra gången svarade en sköterska o så bad hon mig vänta lite,jag väntade o plötsligt hör jag Victor säga -"Hej!" Vilken lättnad att höra hans röst & att prata med honom!Han mådde sådär MEN inga allvarligare skador,eller bestående skador. Utan vad jag förstått så är det sådanna skador som läker av sig själv. Ingen i olyckan fick allvarligare men vad jag har förstått o hört iallafall.
Jag är överlygad om att min bror hade änglavakt igår, det kunde slutat så illa att jag inte ens vågar tänka på det