Känner mig annorlunda
Idag tror jag att jag känner av graviditeten på ett annorlunda sätt.
Det känns precis som att magen talar om att bebisen börjar ta mer o mer av mig om man säger så.
Visst bebisen är pytte liten än,men man kan ju ändå "känna sig gravid" och det gör jag idag.Känns som att magen spänner sig utåt,och inte på detdär "uppsvullen" sättet som jag kännt runt vecka 6-vecka 7 där,utan mer gravid-GRAVID =)
Känner en pirrade känsla,NU börjar det snart,del 2 av graviditeten,det BÄSTA delen,sedan är ju nästa "bästa del" när du har din lilla bebis ute hos dig självklart!Haha,är ju snart expert på detta me småbarn=) Det är väl en av de orsaker till varför jag ville ha tätt mellan barnen..Några av mina tankar kring det var/är:
Därför vill jag ha tätt mellan mina barn:
Första barnet minns inte tiden då han/hon var ensam med mamma o pappa,utan syskonen kommer alltid minnas att domhar haft varandra o varit tillsammans så länge de kan minnas.
Melvin komemr inte minnas om han upplevt det som svårt att se mig med en annan bebis,han hinner vänja sig innan han minns,då slipper jag skuldkänslor för det..Även om jag säkert kommer få skuldkänslor när jag är på bb t.e.x så kan jag ju tänka att Melvin kommer inte minnas det.Men självklart kommer Melvin att få exakt lika mycket av min tid o uppmärksamhet som hans syskon,dom får dela lika=)
De kommer ha mycket gemensamt och förmodligen kommer de kunna leka och vara bästa vänner.
Högtider och sånnt blir så mysigt med en större familj=)
Och för min del så tycker jag att det är lika bra att "passa på" att "få det gjort nu",för när jag är 25 år & några månader så är jag färdig med mitt barnafödande,kan gå in för mina 2 barn och min kropp är min kropp igen.
Att vara gravid är ibland påfrestande och man kan inte göra allt man känner för,kroppen förändras & jaa ni fattar vad jag menar.
Man får en ny föräldraledighet som du kan "slå ihop" till det äldre barnet med eftersom det barnet också är så litet,så du får mer tid att bara vara hemma med båda barnen.
Man kan lika gärna bli klar o njuta av livet sedan!=)
Och när man har ett litet barn så är man ju så uppe i det,att stå upp tidigt,byta bajsblöjor varje dag,att göra välling,koka & diska flaskor o nappar,tvätta bebiskläder flera gånger om dagen,bädda spjälsäng,barnvagnsprommenader,så det blir väl inte som en stor chock att göra det till en till!eller?;)
Det känns precis som att magen talar om att bebisen börjar ta mer o mer av mig om man säger så.
Visst bebisen är pytte liten än,men man kan ju ändå "känna sig gravid" och det gör jag idag.Känns som att magen spänner sig utåt,och inte på detdär "uppsvullen" sättet som jag kännt runt vecka 6-vecka 7 där,utan mer gravid-GRAVID =)
Känner en pirrade känsla,NU börjar det snart,del 2 av graviditeten,det BÄSTA delen,sedan är ju nästa "bästa del" när du har din lilla bebis ute hos dig självklart!Haha,är ju snart expert på detta me småbarn=) Det är väl en av de orsaker till varför jag ville ha tätt mellan barnen..Några av mina tankar kring det var/är:
Därför vill jag ha tätt mellan mina barn:
Första barnet minns inte tiden då han/hon var ensam med mamma o pappa,utan syskonen kommer alltid minnas att domhar haft varandra o varit tillsammans så länge de kan minnas.
Melvin komemr inte minnas om han upplevt det som svårt att se mig med en annan bebis,han hinner vänja sig innan han minns,då slipper jag skuldkänslor för det..Även om jag säkert kommer få skuldkänslor när jag är på bb t.e.x så kan jag ju tänka att Melvin kommer inte minnas det.Men självklart kommer Melvin att få exakt lika mycket av min tid o uppmärksamhet som hans syskon,dom får dela lika=)
De kommer ha mycket gemensamt och förmodligen kommer de kunna leka och vara bästa vänner.
Högtider och sånnt blir så mysigt med en större familj=)
Och för min del så tycker jag att det är lika bra att "passa på" att "få det gjort nu",för när jag är 25 år & några månader så är jag färdig med mitt barnafödande,kan gå in för mina 2 barn och min kropp är min kropp igen.
Att vara gravid är ibland påfrestande och man kan inte göra allt man känner för,kroppen förändras & jaa ni fattar vad jag menar.
Man får en ny föräldraledighet som du kan "slå ihop" till det äldre barnet med eftersom det barnet också är så litet,så du får mer tid att bara vara hemma med båda barnen.
Man kan lika gärna bli klar o njuta av livet sedan!=)
Och när man har ett litet barn så är man ju så uppe i det,att stå upp tidigt,byta bajsblöjor varje dag,att göra välling,koka & diska flaskor o nappar,tvätta bebiskläder flera gånger om dagen,bädda spjälsäng,barnvagnsprommenader,så det blir väl inte som en stor chock att göra det till en till!eller?;)
Kommentarer
Trackback
